Om vi tillsammans ärligt kunde försöka se hur hjälpen för våra hemlösa ser ut som medmänniskor. Då menar jag utan tanke på mitt jobb eller hur en massa organisationer och myndigheter arbetar för sin egen överlevnads skull.

Då skulle vi se att hemlösa människor med statliga, kommunala och privata medel får precis allting övrig befolkning behöver ett tryggt hem för att sköta och klara av.

Som hemlös får man nämligen tvättade kläder, mat, kaffe, bullar, läkarvård, tandläkare, fotvård, glasögon, psykiatriker, psykologer, terapeuter, lotsar, sysselsättning och mötesplatser. Detta för att nämna några saker som sanktioneras av våra i denna fråga prioriterande politiker, tjänstemän och organisationer för att ”hjälpa” hemlösa.

Men varför måste människor vara och gå under begreppet hemlösa för att få all denna hjälp?

Skulle all denna välvilja i grunden vara ärlig, alltså den som alla aktörer säger att hjälpa hemlösa till ett värdigt, då skulle det inte behöva finnas ca 20 000 hemlösa i vårt land. Det vill säga om all denna hjälp istället gavs som hjälp och stöd till före detta hemlösa i det trygga hem vi andra tar för givet.